Uppdateringar   Startsidan   Innehållssidan   Högtider

 

Lite fakta om Julen.

Hämtat från Wikipedia.

 

 

 

Jul är en gammal tradition firad i slutet av december och har flera olika ursprung. Dels finns den fornnordiska julen som var allenarådande i Norden inpå tiohundratalet, dels den kristna julen, som firas till minne av förgrundsgestaltens Jesus födelse. Numera firas julen även av många på sekulärt vis, med få religiösa inslag.

 

Tidigt ursprung

Den fornnordiska julen

Jul (engelska yule) är benämning på den nordiska förkristna midvinterfesten julblot, fornnordiska jólablót eller "midvinterblot". Julblot eller midvinterblot firades vid midvintern då dagarna är som kortast och nätterna som längst, det vill säga kring vintersolståndet. Man tror att firandet av denna dag var en dyrkan av denna egenskap hos dygnet, då det tolkades som ett återuppvaknande av naturen. Julens speciella gud var Jólner, som är ett av Odens många namn.

Begreppet jul förekommer i ett hyllningskväde till Harald Hårfager från omkring år 900, där någon sägs "dricka jul".

Kristet ursprung Jul (engelska christmas) kallas på nordiska språk inklusive finska även den högtid som kristna firar den 25 december till minne av Jesu födelse. Man kan inte som på engelska direkt ange en distinktion.

Årstiden för Jesu födelse anges inte i evangelierna, men Lukasevangeliet indikerar att årstiden var månaderna då herdarna var ute och vaktade får. Det gjordes under sommarmånaderna, vädret blev kyligare i slutet av oktober och början på november. Men den exakta tidpunkten för Jesu födelse är inte känd.

Liberius fastställde datum för juldagen till den "25 december" 354. Årstiden december ersatte företrädesvis det romerska firandet av solguden som hölls vid midvintern, men även andra hedniska folk i västerländerna firade redan sina egna typer av högtider vid midvinter.

Övergången från de gamla folkens traditioner och seder till kristendomen underlättades genom att midvinter redan var en högtid. Ljusets återvändande till jorden efter midvinter har fått symbolisera det andliga tecknet för Jesus födelse. Vintersolståndet infaller nuförtiden något tidigare på grund av ändringar i kalendern.

Vissa menar att den Katolska kyrkan ändrade tidpunkten för Jesu födelse så att den skulle sammanfalla med hedniska midvinterfester.[källa behövs]

Den västkristna kyrkan var först med att införa juldagen den 25 december och samtliga länder i väst har denna högtidsdag. Inom den östkristna kyrkan har trettondedag jul, epifania, ofta en starkare ställning än julen. Denna dag firas där till minne av Jesu dop eller hans födelse.

Eftersom den kristna julens första helgdag är den 25 december, inleds helgen klockan 18 kvällen därinnan, varav namnet julafton.

 

Jultraditioner

Julgran

Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet. På 1600- och 1700-talet fick granen ljus. När granen kläs är olika i olika länder. Exempelvis sker detta i England i början av december. Att klä granen innebär att man dekorerar den. Dekorationerna varierar från plats till plats och färgas ofta också av familjens egen tradition. I de flesta granar sätts dock ljus, förr stearinljus, numera vanligen elektriska. Färgade glas- eller plastkulor är vanliga.

Julgranen sägs ofta, precis som flertalet andra moderna jultraditioner, härstamma från ombildningen av hedniska traditioner och ritualer till kristna. Julgranen kan bland annat härledas till de traditioner som hörde samman med romarnas soldyrkan av "den oövervinneliga solen" vid vintersolståndet, vilket inkluderade bruket av ständigt gröna träd och växter.

 

Julmusik  Julmusik

I juletider är musik och sång starkt inriktade på jultema. Julskivor spelas in av såväl barnkörer, kyrkokörer och skolkörer som artister och grupper inom pop, rock och dansband.

 

Nationella traditioner

Sverige

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från Vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1800-talet och 1900-talet.

I Sverige pågår den kristna julen från julaftons kväll, 24 december, till trettondagen, 6 januari, i kyrkan egentligen till och med Kyndelsmässodagen, 2 februari, ursprungligen, men Svenska Kyrkan har flyttat det till närmast liggande söndag. På andra håll firas den till Tjugondedag Knut den 13 januari.

I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden med julafton som höjdpunkt och anses avslutad efter mellandagsrean, som vanligtvis tar slut någon gång i januari. I det svenska julfirandet ingår en mängd företeelser. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige. På 1800-talet blev det allt vanligare med julgran i de borgerliga hemmen och man börjar importera tyska julgransprydnader. Idag kläs den oftast dagarna före julafton. I Ersta diakonianstalt i Stockholm började man 1870 att varje söndag i advent tända sju ljus i en gran. 1920-1930 ersattes adventsgranen med adventsljusstaken som har fyra ljus. Denna svenska tradition har sedan spridit sig runt om i världen främst genom möbelföretaget IKEA.

Julklappar började delas ut på 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån - vilket är ursprunget til ordet "julklapp". På 1700-talet började man rimma till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Under 1700-talet bredde sig traditionen ut att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var helgonet St Nikolaus följeslagare. Firandet av St Nikolaus hade försvunnit i samband med reformationen men julbocken levde vidare som julsymbol. Under 1800-talet blir pepparkakor och glögg en del av den svenska jultraditionen och färgen röd bli viktig. Kring slutet av 1800-talet började Jenny Nyström ge ut kort med en ny typ av tomtar och svenskarna börjar skicka julkort. Kring mitten av 1900-talet börjar speciella julfrimärken att ges ut. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av St Nikolaus, julbocken och den svenska gårdstomten som kom att bli jultomten vilken tog över julklappsutdelningen.

Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll för julfirandet och även elektriskt ljus används i stor utsträckning. 1932 lanserades den första adventskalendern i papp och samma år lanserades den första elektriska adventsljusstaken. 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner för första gången på julafton vilket sedan blivit en tradition klockan 15:00 varje jul. Samma år slog julstjärnan igenom som julblomma. Senare har även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton blivit en tradition på TV. 1961 sändes den första julkalendern på TV och det förekommer även en i radion.

Andra traditioner är julskyltningen som startar redan i november, annonskampanjer, julmusik, julmat med julskinka och lutfisk, julbord, lussekatter, julöl, jultidningar och julstädning.

Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har som en följd av det blivit en pina för somliga människor som är ensamstående eller marginaliserade. I mindre orter är de flesta restaurangerna stängda under julhelgen, även på julafton, trots att det inte är en röd dag. Julen är också en tid då många människor ägnar sig åt välgörenhet. Flera ideella organistioner engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite julstämning genom att anordna julbord med skänkta livsmedel, kanske åtföljt av lite underhållning.

 

Dagarna runt jul 

Tiden från och med den fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där söndagarna är markerade som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.

I Sverige fanns förr fler helgdagar omkring jul. Tredjedag och fjärdedag jul avskaffades genom förordning 4 november 1772.