Uppdateringar   Innehållssidan   Startsidan   Jämtland

 

Jämtlandssidan

 

En femma från den tiden Yngve Gamlin var President....1967

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Republiken Jamtland Nationaldag 12 mars

 

Tidningsurklipp från 1978

 

Älgen (Alces alces) är Jämtlands landskapsdjur.

 

   

Brunkullan (Gymnadenia nigra....även Nigritella nigra) är Jämtlands landskapsblomma.

 

     

Stormhattshumla (Bombus consobrinus) är Jämtlands landskapsinsekt

 

Täljsten är Jämtlands landskapssten.

 

Läsarkommentar av vår en egen amatörgelog Bertil:

Det finns inget latinskt namn på täljsten. Förmodligen därför att täljsten är en omvandlingsprodukt från mineralet Olivin. Olivin är en djupbergart och uppträder i eruptivbergarter, bland annat vulkaner. Olivinens färg varierar från gröngult till bråbrun färg.

Olivin kan med tiden omvandlas till serpentin, asbest, talk och täljsten.

Täljsten har använts sedan yngre stenåldern, främst stekplattor och kokkärl, sedermera till kaminer, takpapp och byggsten.

Trondheims domkyrka är bygd av täljsten. 

Täljsten finns även vid Gäddede och Stora Blåsjön)  

 

 

Öringen (Salmo trutta) är Jämtlands landskapsfisk

 

Blodriska (Lactarius deterrimus) är Jämtlands lanskapssvemp

 

Hökuggla (Sumia ulula) är Jämtlands landskapsfågel

               

Hämtat från nr. 50/2009 av Kvällsstunden

 

 

 

Jämtlandssången

 

Jämtlandssången finns i två versioner,

en svensk och en jamsk variant.

 

Svensk version

Så tåga vi tillsammans bort
Mellan Jämtlands gröna ängar bort
Mellan nyland, som prunka fulla av bröllopsblomsters prakt

Så skåda vi med gamman hän
Emot berg i blåa fjärran hän
Över sjöar, strömmar, skogar
Jämt kring bygder på vakt

Fagert är landet som blev vår lott och arvedel
Så firom dess fägring nu med sång och stråkars spel
Så tändom ånyo det hopp som våra fäder närt
För slit och mödor av fröjd och sol ett mått oss beskärt.

 

Jamsk version

Text: P G Norman/Bo Oscarsson 1983

 

Mæ går på stigom å leit oss opp
öve backan, bort milla åkrom opp
hitat vållom, der bjällan pingel
skvällt i jænsmässti.

Ma sir frå höjdom bort mot åsom,
der kjörsan står milla gålom
bort ditat fjällom vår der Skuta
står så gnistrenes vit.

Fejen så sjong ma att Jamtland de e lanne vårt
I tusen år ha ma hadd'e, håll'e därför hårt.
Ler ta den friheit som fedran ein gång at oss ga!
Hen ske ma lava å minnes allt, som fedran oss sa.